Vilken underbart rar liten goding. Blir valpsjuk när jag ser dina bilder. Kan uppriktigt och ärligt säga att längtan efter en valp är långt större än längtan efter en partner, och då har jag levt ensam i fem år ganska exakt. Skilsmässa pga alkoholism. Älskade mannen och hatade missbrukaren. 1½ år efter skilsmässan gick han bort, endast 51 år gammal. Känner mig mer som änka än som frånskild! Kärleken oss emellan försvann ju inte för att vi flyttade isär och vi bodde grannar. Han bodde i samma hus, men en trappa upp. Jag kom inte upp för trappen pga handikapp :) vilket underlättade!

Men valpsjukan som lilla ulltussen ger består <3

Tack för dina ord. Livet har gjort mig stark. Annars hade jag inte överlevt. Så det har inte funnits något val. Läs t ex trilogin om den lata flickan som finns i min blogg Livets Skiftningar - ett annat perspektiv (wordpress2202.wordpress.com)så har du där en del om min uppväxt och hur jag hade det när jag var i din ålder.
Grattis till en underbar partner och härlig hund. Du har mycket att vara rädd om!
Kram